UNHCR välkomnar EU:s skyddsgrundsdirektiv och anmodar EU att hålla hög standard

Genève, 9 oktober (UNHCR) Då EU:s miniminormer för att ge flyktingstatus nu antas, vädjar UNHCR till medlemsstaterna att leva upp till sina rättsliga och moraliska åtaganden att skydda flyktingar och asylsökande genom att hålla högsta möjliga standard i asylproceduren.

Tisdag den 10 oktober antar EU :s medlemsstater det så kallade skyddsgrundsdirektivet, regler som fastställer miniminormerna för att få flyktingstatus eller andra former av internationellt skydd inom EU.

"Tanken är att det här skyddsgrundsdirektivet ska bli hörnstenen i det gemensamma europeiska asylsystemet som nu förverkligas ", säger Pirkko Kourula, chef för UNHCR:s Europabyrå. "Man söker slå fast en gemensam förståelse för vem som är flykting. Det behövs verkligen för även om man måste bedöma varje enskild asylansökan för sig, så varierar chansen att få asyl inom EU från noll till åttio procent för vissa nationaliteter, beroende på var den asylsökande ansöker."

En viktig aspekt på detta direktiv är att man erkänner att 1951 års konvention, som den tolkas i dagsläget, kanske inte omfattar alla som har behov av skydd. Direktivet lägger fram en enhetlig status som man kallar för "subsidiary protection" (ung. "flyktingliknande skäl") för personer som inte omfattas av 1951 års konventions flyktingdefinition men icke desto mindre skulle lida "allvarlig skada" i sina hemländer - dödas, torteras eller utsättas för livshotande situationer och godtyckligt våld i beväpnade konflikter.

Några av direktivets föreskrifter har kritiserats av UNHCR för att man inte gått tillräckligt långt. "Definitionen av flyktingliknande skäl (subsidiary protection) är ganska restriktiv och det återstår att se hur många som behöver skyddet som verkligen kommer att erbjudas det i praktiken," säger Pirkko Kourula. "Icke desto mindre så är det, det första steget mot ett harmoniserat asylsystem i Europa och skulle kunna erbjuda säkerhet till många som flytt inbördeskrig, etnisk utrensning och andra kränkningar av mänskliga rättigheter."

Bland andra viktiga föreskrifter fastslår Direktivet att handlingar av könsrelaterad natur kan klassas som förföljelse. Könsrelaterad förföljelse har i ökande grad erkänts som flyktingskäl som omfattas av 1951 års flyktingkonvention. Dessutom fastslår direktivet att människor kan vara i behov av skydd oavsett om de förföljs av statsmakten, krigsherrar, milis eller andra enskilda aktörer, och därmed sätter man punkt för ett decenniums långa tvist i Europa.

"Direktivet är inte ett perfekt verktyg", tillägger Pirkko Kourula. "Det sätter bara miniminormerna vilka EU staterna är fria att överskrida. Vi uppmuntrar staterna att hålla så hög standard som möjligt för flyktingarnas skydd."

Direktivet är bara en av komponenterna i den gemensamma europeiska asylpolitiken, en förutsättning för den är att flyktingar kan nå europeiskt territorium och få möjlighet att ansöka om asyl. Restriktiva åtgärder för gränskontroll gör detta allt svårare. En annan viktig komponent i det gemensamma asylsystemet är hur själva asylproceduren ser ut så att man snabbt och rättssäkert kan identifiera skyddsbehov hos den asylsökande.

" Europa borde vara stolt över sin tradition att ge asyl till dem som flyr förföljelse och kränkningar av mänskliga rättigheter. Att leva upp till våra juridiska och moraliska skyldigheter gentemot flyktingar och asylsökande är ett sätt att fullfölja vårt ansvar att ge skydd," säger Pirkko Kourula.